Till årsskiftet hör att kretsen kring Mänsklig Säkerhet lämnar boktips. Finns på https://manskligsakerhet.se/2025/12/23/redaktionens-lastips-infor-jul-och-nyar/
Mina tips kommer också direkt här:
Johan Erséus, Tisdagsklubben. Amelie Posses antinazistiska motståndsrörelse, Polaris, 571 sid
Mark Klamberg, Folkmord. Sverige och kampen om ett begrepp, fri tanke, 177 sid
Martin Kragh, Historiens återkomst. Europa och världsordningens sammanbrott, fri tanke, 278 sid
Erik Åsard, Hitlers väg till makten. Weimarrepubliken från demokrati till diktatur, Historiska media, 276 sid
Rysslands krig mot Ukraina fortsätter skamligt att bestämma vår tid. Det syns också i bokutgivningen, inte minst genom att skönlitteratur från Ukraina får plats i svensk översättning. För strömmen fackböcker hänvisar jag till andra anmälare. Martin Kraghs Historiens återkomst ligger befogat högt på försäljningslistorna. Det är ingen tillfällighet.
Men det har också varit ett år med minnen av andra världskriget – 80 år sedan krigsslutet, debatter om folkmord och om begreppet kan tillämpas på Israels krigföring i Ghaza och om hotet mot demokratin. Har vi nått vår tids 1933, inte i Tyskland men nu i USA. Här finns tre titlar att uppmärksamma.
Under krigsåren 1940-1945 samlade den excentriska adelsdamen Amelie Posse en tisdagsklubb av antinazister, framför allt från de högre kretsarna, för att diskutera utvecklingen och samla motståndet om Sverige skulle angripas. Johan Eerséus berättar på kanske något för många, men alla lättlästa, sidor Tisdagsklubbens historia.
Det är en märklig berättelse om ett sammanhang där både prinsar i kungahuset, blåblodig adel, bildade liberaler och gamla kommunister möttes med självklara anspråk på att ta sin givna plats i offentligheten (även om mycket skulle vara hemligt) samtidigt som de närmast lika självklart närbevakades och telefonavlyssnades av säkerhetspolisen. I kretsen fanns också färgstarka företrädare från brittiska ambassaden som förberedde och genomförde sabotage och attentat mot det tysk-svenska handelssamarbetet. Det är ibland hisnande läsning, enkelt och pedagogiskt kronologiskt upplagt månad för månad under krigets utveckling. På köpet får läsaren därmed en god historiesammanfattning av krigets förlopp.
Folkrättsprofessorn Mark Klamberg har skrivit en kort bok om folkmord som säkert kommer att fylla en plats också som kurslitteratur. Han reder ut begreppen, diskuterar huruvida folkmord ska ses som något allvarligare än brott mot mänskligheten och redovisarar de få rättsfall som drivits om folkmord. Här ägnar han välmotiverat en stor del av framställningen åt den svenske domaren och ämbetsmannen Lennart Aspegren som gjorde en avgörande insats i tribunalen om folkmordet i Rwanda 1994. Personligt berörande är hans samtidigt juridiskt torra redovisning av hur han till följd av krigsutvecklingen tvingas ändra sin första bedömning av kriget i Gaza till att försommaren 2025 konstatera att Israels krigföring måste ses som folkmord.
Uppsalaprofessorn Erik Åsard är väl känd som skildrare och bedömare av politik i USA och ägnar slutkapitlet i sin nya bok om Hitlers maktövertagande åt att diskutera lärdomar från 30-talets utveckling när vi ser vad som händer i Trumps USA. Han visar på likheter mellan Trumps och nazisternas retorik men också på samhällsskillnaderna mellan 30-talets Tyskland och dagens USA.
Huvudframställningen är en bland många goda skildringar av Weimarrepublikens uppgång och fall men utmärker sig med att mer inrikta sig på det politiska spelet och något mindre på de ekonomiska och kulturella förhållanden i 20- och det tidiga 30-talets Tyskland som annars, inte minst i populärkulturen, kommer i förgrunden i skildringen av denna samtidigt skrämmande och farligt upphetsande tid.
Mellbourn Analys 