Kampen för allmän och lika rösträtt gick hand i hand med den tidiga fredsrörelsen. När folket fick var med och bestämma skulle det blir slut på krig och stormaktsspel som förknippades med monarker och envälden.
Några tankar för Mänsklig säkerhet i anslutning till pågående 100-årsminne av kvinnors rösträtt i Sverige.

Rösträtten och freden – tankar till ett 100-årsminne

Måhända hade det varit på plats att förlänga och komplicera resonemanget med att också påminna om att första världskriget som tog uppmärksamheten från själva rösträttsrörelsen samtidigt stärkte kvinnornas ställning i det civila samhället och därmed gav argument för rösträtten. Det perspektivet på utvecklingen i USA ges just nu vårvintern 2021 i en över lag mycket sevärd serie i SVT:s Kunskapskanalen, https://www.svtplay.se/nar-kvinnorna-kravde-rostratt

När remissvaren nu kommit in, är det än mer osannolikt att Sverige kommer att biträda konventionen om kärnvapenförbud. Argumenten och bristen på diskussion är oroande, skriver jag för Mänsklig säkerhet.

Orimligt låta militära samarbeten stå i vägen för kärnvapenkritik

Några timmar efter att Stefan Löfven åter valts till statsminister fredag 18 januari presenterades den särskilda utredningen om konsekvenserna av en svensk anslutning till FN-konventionen om kärnvapenförbud. Utredningen avvisar att Sverige ska tillträda konventionen trots att Sverige i decennier arbetat för begränsningar av kärnvapen.
Hur det blivit så och vad som nu måste hända resonerar jag om i ett inlägg för nätmagasinet Mänsklig säkerhet.

http://manskligsakerhet.se/2019/01/22/anmarkningsvart-nej-till-karnvapenforbud

Tolkar som arbetat för de svenska styrkorna i Afghanistan ska självklart kunna få komma till Sverige. Men varför behöver de egentligen asyl, undrar jag i detta inlägg på nätmagasinet Mänsklig säkerhet, http://manskligsakerhet.se/2015/10/23/lardom-fran-afghanistan-fler-civila-internationella-operationer-behovs/

Konflikterna i EU om flyktingmottagningen är i sig ett säkerhetshot. Solidariteten i gemenskapen också mot väpnade yttre hot måste vara grundad i en europeisk värdegemenskap.

Om detta har jag skrivit på

http://manskligsakerhet.se/2015/09/23/flyktingstrommarna-ar-ett-hot-mot-eus-sakerhet/

Utrikesminister Margot Wallström  har hållit s k linjetal om svensk utrikes- och säkerhetspolitik på Utrikespolitiska institutet. Sådant bevakas inte längre i nyhetsmedierna men jag skrev en kort kommentar till nätmagasinet Mänsklig säkerhet (som jag för övrigt alltid rekommenderar.)

Läs min kommentar här Kommentar till Wallström

Den här artikel är ursprungligen för nätmagasinet Mänsklig säkerhet.

”Den ryska ledningen har visat att den är beredd att använda den militära förmågan för att uppnå sina politiska mål”, skriver regeringen redan i andra meningen av vårens försvarspolitiska proposition och konstaterar att det säkerhetspolitiska läget i Europa har försämrats.

Det är anmärkningsvärt klarspråk om en stor grannstat i ett officiellt dokument. Men det är inget omstritt konstaterande. Att det leder till förslag om höjda militära försvarsutgifter i syfte att förbättra svensk militär operativ förmåga är logiskt och oundvikligt.

Läs hela artikeln på www.manskligsakerhet.se