Publicerad DN 2011-10-17
Claes Linde, Lidingö, har avlidit efter en lång tids sjukdom 66 år gammal. Hans närmaste är hustrun Margareta, sonen Martin, mor, syskon med familjer och många vänner.
Claes började läsa statskunskap i Stockholm de sista åren på 1960-talet. Han hade breda intressen för kultur och samhälle. Därtill besatt han avsevärda tekniska kunskaper och färdigheter. Det var alls inte självklart att han skulle bli statsvetare. Men han kom att vara kvar på statsvetenskapliga institutionen i Stockholm hela sitt yrkesliv.
Under nästan 40 år var han ett nav och en stödjepunkt i verksamheten. I tio år var han administrativ chef och ekonomiansvarig, periodvis även ställföreträdande prefekt. Han var ansvarig för magisterkursen med inriktning på politik och ekonomi och föreståndare för undervisningen i högre praktisk förvaltningskunskap.
1982 blev han fil dr på en avhandling om förhållandet mellan departement och verk i statsförvaltningen. In i det sista ville han forska och skulle i ett samarbete med Nordiska språk studera kompetensförsörjning och förnyelse i statliga myndigheter när Sverige förvandlas till ett flerspråkigt samhälle.
Claes förenade på ett alldeles eget sätt hjälpsamhet och klokhet. Oegennyttigt bistod han kolleger med att få papper ur krånglande kopiatorer, ordna komplicerade datakörningar och ge genomtänkt kritiska men alltid stödjande synpunkter vid seminarier och manusgranskningar.
I vänkretsen var han en ständigt tillgänglig följeslagare, lyssnare och rådgivare. Han talade om för oss vilka ljudanläggningar, kameror och datorer vi borde köpa och lagade dem åt oss när de gick sönder. Vi litade självklart på hans omdömesgilla råd i valet av bästa inspelningar av såväl 1800-talssymfonier som 1950-talets jazzklassiker. Han fanns vid vår sida när vi stod inför personliga svårigheter och viktiga val i livet.
Claes var seglare och skärgårdsbo om sommaren med öppen horisont från huset på klippan på Husarö. Han bjöd på charm i blicken, skarp ironi och underfundig humor. Framtoningen var enkel och ödmjuk. Den var grundad i en stor social säkerhet och bestämd känsla för kvalitet.
Under sjukdomsåren behöll han sina intressen och sin omsorg om oss alla. Vi är glada och tacksamma för vad Claes och vänskapen med honom betytt i våra liv. Vi sörjer att de åren inte blev fler.
Maud Eduards, Anders Mellbourn
Mellbourn Analys 